Måndag. Helgjobbet överstökat. När jag cyklade hem vid 20.30 i går efter drygt 21 timmars webbande så var det på en hoj utan sadel och med kraschade växlar. Vintern tar ut sin rätt på materialet. Jag stod upp hela vägen, av naturliga skäl. Men, nu är det fixat. Hantverket utförde jag i gassande aprilsol på parkeringen. Mmm … Behåller dubbdäcken ännu ett tag. Sadeln och växeln sitter i alla fall där de ska. Förra veckan totade jag ihop reportaget, som du ser på bilden. Sundsvalls Tidning den 5 april. Nyhetschefen tyckte att jag skulle skriva och gav mig “fria händer”. Istället för jävsproblem valde jag att se mig som initierad. Det visade sig vara nyttigt. Jag hade inte koll på trafikreglerna. Nu väntar jag och många andra cyklister bara på att regeringen ska få ändan ur vagnen, ta till sig Cykelutredningen och remissinstansernas reflexioner och uppgradera cykeln i trafiken. I dag är cyklisten, som trafikant, ett undantag i trafikförordningens mening. Trafikanter som ska hålla undan för fotgängare, vilket är helt rimligt, och bilister, vilket jag inte tycker är rimligt. Varför då? Jo, för att det är bättre på väldigt många sätt om fler väljer att cykla. Och fler väljer att cykla om cykelbanorna blir bättre, snöröjningen funkar och cykeln får den status i trafiken som den förtjänar. Till exempel genom att slippa väjningsplikt för bilar, som är regeln. Undantag från regeln finns förstås. Knepigt att lista ut var bara. I en krönika lanserade jag även idén om att göra om Stenstan till en plats där cyklister och fotgängare har företrädesrätt och det finns cyklar att låna för den som vill. Vet inte om den gick hem i bilstaden Sundsvall. Jag tänker så här: ska vi få liv i Stenstan i den mördande konkurrensen med Birsta, så måste vi tänka nytt. Handeln kommer inte att lämna bilmetropolen för Stenstan. Skälet stavas ekonomi. Däremot kan vi erbjuda något helt annat i Stenstan, som lugn, grönska, tystnad, vackra hus, nöjen och kultur. Uppmana sedan fastighetsägarna att ställa om delar av sina fastighetsbestånd i Stenstan från kontor till bostäder. Vips, där har vi kanske vår framtid. Jag tror säkert en sådan utveckling gynnar handeln i Stenstan också. Noterade ytterligare en sak till förra veckan. Vår vän Cykel-Nisse är ju på väg flytta till Hälsingland. I juni lämnar han stan för att starta upp en rullande cykelverkstad med Bollnäs som bas. Han är en fantastisk personlighet och skicklig hojfixare. En hjälte på något vis. I år blir han 75 år, vilket är svårt att tro när man träffar honom. Hursomhelst. Jag önskar Nisse lycka till. Jag önskar dessutom Bert välkommen. För det är nämligen Bert från Bollnäs som tar över rörelsen på Norra Järnvägsgatan. En person i min närhet som jag håller mycket kär tyckte att det där låter lite som ett uppslag till en barnbok. Cykel-Nisse och Bollnäs-Bert. Gubbarna (ursäkta mig Nisse och Bert!) som byter stad, cykelverkstäder och kundkrets med varandra. Sundsvall, staden i mitt hjärta. Här finns det minsann stories att hämta.