Vi här mitt inne i högsommaren och första halvan av Altra Trail Tour är avklarad. Fjärde loppet avgjordes i Nedansjö i lördags där Nedansjö IK dubblerade antalet deltagare jämfört med i fjol. Succé för arrangören och för den nya trailtouren förstås.

– Det har varit härlig uppslutning, säger David Holmberg, initiativtagare.

2018 är året då ordet lagom inte längre finns med i beskrivningen av vädret. Extremt mycket snö, extremt varmt och nu extremt torrt. Torsdagens regnskurar över Sundsvall lindrade, men botade inte. Marken skriker efter regn och vi återkommer till det längre ner. Först kan vi konstatera att även traillöpningen varit extrem i Sundsvall den här säsongen. Extremt bra.

• Fler tävlingar
• Mer genomarbetade arrangemang
• Fler deltagare än någonsin

Sporten har nästan blivit folkligt bred.

– Till stor del kan det bero på att vi har en gemensam tour. Flera av loppen har funnits några år och har hunnit etablera sig, vilket i sig kan ha ligga bakom det ökade intresset. Med den gemensamma touren så tror jag att medvetenheten ökar ytterligare. Den som springer det ena loppet upptäcker möjligheterna att springa de andra och det inspirerar, säger David Holmberg.

David Holmberg. Nöjd tävlingsledare.

På den nationella trailkartan

Som tävlingsansvarig för Sundsvall Trail hade han själv en hektisk vår. Tävlingen stod värd för de första Riksmästerskapen i ultratrail och lockade 500 löpare. Att David Holmberg i samma veva blev pappa igen ökade förstås graden av intensitet. När det gäller Sundsvall Trail så kan vi nog enas om att loppet bidragit till att placera Sundsvall även på den nationella trailkartan. En succé för arrangörsföreningen, Sundsvalls Orienteringsklubb (SOK) och Sveriges tufffaste traillopp. Samtidigt var merparten av deltagarna även i år lokala löpare. Många hade också redan provat på den inledande etappen av den långa banan (52 km) genom att springa Havstrailen, som inledde Altra Trail Tour. Enligt David Holmberg så kommer SOK nu att utvärdera arrangemanget och sedan återkomma med en plan för nästa år. Drömmen lär vara att både växa i landet och på sikt även få internationellt gehör.  Framgången ska förvaltas. Samma gäller förstås även det betydligt mindre arrangemanget, Backen i Sidsjöloppet, som avgjordes i Sidsjöbacken bara veckan innan Riksmästerskapen med en fyrdubbling av antalet startande. Visserligen från en blygsam nivå, men ändå en succé.

Alla fick sedan uppleva fantastiskt fina stigar utmed Hemgravsån, uppför och utför Pilmoberget och sedan en målgång på Nedansjö IP efter en magisk passage genom en kotunnel under E14.

Den bild som kanske bäst berättar om traillöpningens framgångar i Sundsvall kommer kanske ändå från Nedansjö. Där fick ett stort antal efteranmälda löpare springa med startnumret i bläck på handen istället för med en lapp på bröstet. Nummerlapparna tog helt enkelt slut, helt oväntat. Andreas Svansbo vann. Ingen klagade. Alla fick uppleva fantastiskt fina stigar utmed Hemgravsån, uppför och utför Pilmoberget och sedan en målgång på Nedansjö IP efter en magisk passage genom en kotunnel under E14. Allt inramat i barrskog och 25-gradig värme. Extremt var ordet. Nästa topp för touren blir Lögdö Cross Country den 4 augusti.

Extremt trevligt start- och målområde på Nedansjö IP.

Hållbarare traillöpning

Det växande intresset för traillöpningen sätter i allt högre grad fokus även på hållbarhetsfrågan. En större bredd, fler utövare, för med sig krav på att arrangörerna också tar ett större ansvar. Som tävlingsledare försöker David Holmberg bidra. Senast genom att till exempel möjliggöra ett mer hållbart resande till och från Sundsvall Trail. Bussar och tåg, istället för bil. Men planen grusades delvis när SJ lade om sin sommartidtabell.

– Ambitionen var att göra det möjligt att transportera sig på ett miljömässigt bättre sätt, men det visade sig vara svårt i just det här fallet att få ihop SJ och våra starttider. Samtidigt så var en tanke redan från början med det här trailloppet att visa upp Sundsvalls skogar och den fantastiska natur vi har här. Jag tror att med traillöpningen så får fler chansen att se vad som finns runt omkring oss. Fler får en möjlighet att uppskatta detta och då kan fler komma till slutsatsen att det här är något som vi vill bevara. På det viset kan traillöpning bidra till en högre medvetenhet, som är viktig. För om det inte finns en medvetenhet då kommer det inte heller att finnas något intresse för en hållbar utveckling.

Hur hanterar du själv hållbarhetsfrågan i din vardag?

– Först och främst brukar jag försöka att inte sätta mig på några höga hästar. Jag är inte någon perfekt hållbarhetsmänniska på något vis. Jag brukar inte heller försöka göra det så jättesvårt för mig själv. Jag tror jag hanterar det här på det sätt som jag vet att jag ändå kan hantera i vardagen. Genom att försöka köra mindre bil till exempel. Som familj försöker vi tänka på vår konsumtion, säger David Holmberg.

Nödvändigt perspektiv

Den torra och varma, stundtals heta sommaren, gör det förstås möjligt att njuta. Fylla Instagram-kontot med bilder av det goda livet. Finna ro. Semester. Njutningen är efterlängtad och eftersträvansvärd. På många sätt meningen med livet. Samtidigt måste ett öga också vara rikta mot det som också är bekymmersamt. Precis som marken skriker efter regn, så ropar Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) efter stöd.  Torkan är konkret. Nödslakt av djur kan bli en obehaglig konsekvens av foderbristen. En obehaglig påminnelse om att något är fel. Är på väg att tippa över. Frågan är komplex. Att vi med våra svenska, stora ekonomiska resurser kan köpa oss en lösning på krisen är värt att reflektera över. Visst finns en kostnad, men det lindrar den brutalitet som torkan annars skulle ha inneburit för alla. Uteblivna regn och extrem värme drabbar redan jordbrukare  i Afrika söder om Sahara. Tillståndet förvärras. Ludander är samma som drabbade jordbrukare i Sverige under missväxtåren på 1800-talet. Idag bidrar klimatförändringarna till att förvärra problemen. Felet. Den obehagliga framtidsvisioner som redan kan vara här. Även hos oss. En faktor som även driver på migrationen, som i sin tur blivit den centrala valfrågan i Sverige. Etr annat fel. Världen hänger ihop. När det gäller det svenska jordbruket finns även andra omständigheter värda att begrunda ur ett hållbarhetsperspektiv.

•  I Sverige importerar vi dubbelt så mycket livsmedel och jordbruksprodukter som vi exporterar
• Sedan 1951 har antalet sysselsatta inom jordbruket minskat med över 80 procent och åkerarealen har minskat med 25 procent

Samtidigt är jordbruksproduktionen beroende av diesel. Frågan om dieselskatten, den som LRF vill bli av med, är med andra ord viktig. Men då är det inte din privata resa till livsmedelsaffären som det handlar om. Utan böndernas behov. Även skogen är torr. Blåbärsskörden såg lovande ut i juni. Idag är det inte mycket kvar. Komplexiteten, livets ständiga motsatser, är alltid närvarande. Att se problem gör det möjligt att i alla fall anpassa oss. Hitta lösningar för att rädda det som går. Det utesluter inte njutning, också.

Torrt och värt att bevara.