Anders Erlandsson – direkt från skogen.

Min sambo tyckte att mitt senaste blogginlägg om stjärnskådning var “gulligt”. Jag vet inte hur jag ska tolka det. Djupsinnigt och personligt, tänkte jag. Eller intressant. Men gulligt? Får nog koppla upp mig mot livet på jorden igen. En grej jag önskar att jag hade varit med om och sedan fått berätta om, gjorde en bekant tidgare i veckan. Skarskidåkning. Jag tror att Anders sov över där i skogen också. Vi är många som borde bryta vardagen med sånt emellanåt. Att sova över i skogen en vårvinternatt ger perspektiv. Ni ser ju själva. Han fick kanske lyssna till kluckandet och väsningarna från spelande orrar och tjädrar genom tältduken. Vaknade han till ett isande rävskrik, som bröt tystnaden i vårvinternatten? En annan sak som tål att upprepas är att det snart är dags för årets första lopp också. På söndag är det Sidsjön Winter Race. Själv har jag en mer än efterhängsen rethosta, som kvaddat konditionsträningen för mig de senaste veckorna. Formen är inte god, men nu skiter jag i viruset. Jag ska vara med. Klart ni också ska det.