En nationaldag med ett hållbart innehåll

Jag såg en bild på Jon Henrik Fjällgren i Tidningen Vi. Eftersom jag vintercyklar kunde jag liksom inte låta bli att fantisera om att ha likadana renskinnsbrallor som han – med pälsen utåt över låren och vaderna och ett par lädershorts ovanpå över baken. Antagligen slår Fjällgrens byxor alla moderna funktionsplagg när det är minus 20.

I dag den 6 februari firar samerna sin nationaldag över hela Sápmi. Här på Mittuniversitetet, lokaliserat i södra delen av landområdet som utgör samernas historiska bosättningsområde, vajar däremot inga samiska flaggor. Jag ska inte överdriva betydelsen av det, men jag tycker det är synd. Vi är en statlig myndighet och det här är en dag värd att uppmärksamma. Dessutom pratar vi en hel del om hållbarhet och där har vi mycket att lära av den samiska historien.

Lite förenklat går det att påstå att usprungsbefolkningens holistiska sätt att se på tillvaron och människan, som del av ett större sammanhang, med djuren, naturen, vattnet och himlen som samexisterande, besjälade delar av samma helhet, inte som döda råvaror, skulle kunna ligga till grund för en ny och hållbarare framtidsvision för alla. Den individualistiska materialismen har i och för sig tagit oss långt, materiellt sett. Vi njuter av bekvämligheten varje dag. Men vi är på väg att krascha. Då kan den här helhetssynen fungera som den kompass. Vi behöver tänka om. Hitta en ny väg. Fjällgrens renskinnsbrallor är kanske ett dåligt exempel, men ändå inte. Mätt i koldioxidutsläpp kostar de i stort sett ingenting att producera, trots att Jon Henrik använder snöskoter i renskötseln.

Helhetssynen skulle kanske kunna betraktas som hoppfull även på ett djupare plan, den hjälper oss att snudda vid evigheten. Säg så här: När jag avundas Jon Henrik Fjällgrens renskinnsbrallor så är det inte ytan jag vill åt, utan funktionen. Hans byxor är inte gjorda för att bytas ut mot ett nytt mode i morgon. De ska leva för alltid.