Löpning i lätt fryst mossa. Ljudet påminner om att tugga maräng. Fras. Krisp. I dag var det så. Marrängmossa. Vi startade i Bergsåker centrum. Sedan upp på höjderna: Hällomsberget, Klippstugan, Uvberget, Huli. Farten måttlig. Underlaget bitvis trixigt. Stundtals blött. Mycket rötter och stenar. Trippande fötter och ben. Söndagens förkylning var borta ur kroppen. Benen kändes ändå inte särskilt lätta. Under löpningen reflekterade vi en del kring just det: vad det beror det på att kroppen ena dagen är snabb och stark och andra dagen tung och vresig? Lars B hade säkert kunnat reda ut en del här. Lars M och jag får sväva i ovisshet så länge. Jag ska läsa på och återkommer. Är ändå en specialgren för en gammal sjukvårdsreporter. Samtidigt ger ju varje långtur bättre kunskap om kroppen. Praktisk erfarenhet. Ups and downs. Det kommer och går. Brist på sömn kan sänka prestationsförmågan. Stressad mage likaså. Veckolång vila höjer förmåga. För att klara Öppet fjäll, utan att gå i fjällväggen, får jag nog ta fram ett seriösare träningsupplägg. Blev tipsad av min svåger Sven om ett träningsupplägg som siktar mot Iron man i Kalmar nästa sommar. Infaller ungefär samtidigt som Öppet fjäll. Läsa, läsa.
Bättre än så här blir det inte på en löptur i Selångerskogarna.

Vem har sagt att det är platt i Bergsåker? Det är aldrig långt till ett berg. Lars M på skrå.

Marängmossa. Fryst och krispig.

Se vad man hittar under löpturen. En bergtäkt. Nusvenskt kulturlandskap.

Inov vs Icebug. Den här matchen lämnar Inov walkover. Is utan dubb. Nej tack.