#5 #blogg100
Människorna ligger staplade på varandra i en hög. Uniformsklädda män hämtar dem en och en. Jag ser att de lever. De placeras på en bänk. Där griper andra män tag i deras armar och hugger av händerna. Jag ser vidirigheterna ur ett fågelperspektiv. Hör inga ljud. Sedan vaknar jag. På min ena sida ligger mitt yngsta barn. På min andra ligger min sambo. Jag lever i paradiset på jorden, tänker jag där jag ligger omgiven av trygghet och kärlek. Obehagskänslan håller ändå i sig. Tankarna flyger vidare. Kanske är jag påverkad av helgens vintgerkräksjuka. Landar i ett resonemang om att medan jag slipper, så befinner sig andra i helvetet just nu: i flyktingläger, krig, under omänskliga arbetsförhållanden, på olycksplatser eller utsatta för våld och övergrepp hemma. Historien är ju sprängfull av illdåd, tänker jag och kommer fram till att min mardröm mycket väl kan ha ramlat ut som en bild ur mänsklighetens skräckbok där ondskan tycks vara allestädes närvarande. I söndags uppmärksammades förintelsen, på årsdagen av befrielsen av Auschwitz den 27 januari 1945. Mänsklighetens nollpunkt. Den ligger inte längre bot i tid än en knapp mansålder. I dag pågår vidiriga övergrepp mot civilbefolkningen i krig i centrala Afrika och Syrien. Vad ska det bli av oss? Där jag omges av värme i dubbelsängen slår det mig än en gång att själv får jag leva i paradiset. Groggy i mörkret blir min nästa tanke att då måste det väl vara min plikt att göra vad jag kan för de som befinner sig i helvetet? Sömndrucken tolkar jag slutsatsen som en slags uppenbarelse. Nu, när dagsljuset flödar, så känns tanken fortfarande lika klar. Jag tar det som en uppmaning om att göra gott. Annars blir allt meningslöst.
Min helg försvann annars i ett töcken av vinterkräksjuka, eller möjligtvis vanlig kräksjuka. Jag minns knappt när jag var magsjuk senast. Tror att det var i Indien för snart 20 år sedan. Försökte släpa mig till jobbet i lördags, men gav upp. Hamnade istället huvudstupa över toaletten. Sov sedan i ett dygn i sträck. Var på benen under söndagen. I dag känner jag mig piggare. Jag tänker ta mig ut och andas frisk luft. Temperaturen har stigit nästan tjugo grader och ligger runt nollan. Det måste bli på skidor.

Vinterkräksjukan har inte nått sin topp än. Kan vara skönt att ha eländet överstökat.