Mitt liv som kamel.

Har blivit med Camelbak. Sökte runt på nätet och i stans affärer och hamnade till slut på Sundsvalls, i mitt tycke bästa Outdoorbutik, Wått &Torrt Friluftsbutiken. Planen var att köpa en Osprey Talon, bäst i test i Runner’s World. Nu var det bara Wått & Tårrt som hade säcken i butik. En möjlighet att prova alltså. Dessutom hade de några säckar till. Jag provade Talon. Sedan provade jag Camelbak. Då var det liksom inte en fråga längre. Camelbaks säck är mjukare. På min rygg satt den dessutom som hand i handske, eller kanske snarare som puckeln på dromedaren. Fastvuxen. Jämförelsen mellan de båda säckarna är i och för sig orättvis. Talon rymmer betydligt mer än det allra nödvändigaste. Säcken från Camelbak har bara två liters packutrymme när vattenblåsan är full. Då får man ner en kompass, en telefon, en supertunn regnjacka, en tunn underställströja, energikakor och nåt mer som är väldigt litet. Då är säcken optimerad, som ett litet ingenjörstekniskt underverk i textil. Jag hittar sex olika dragkedjor plus en lucka med spänne och dessutom ett specialfack för telefonen där jag nog kommer att stoppa ned kameran. Fantastiskt. Dessutom är Camelbaks logga väldigt snygg, vad nu det har för betydelse. I Talon går det å andra sidan att dessutom få ned ett par extra skor och sex löpartröjor, som Runner’s World sammanfattar packningsvolymen, utöver livets nödtorft på ett Fjällmaraton. I siffror rymmer den 11 liter. Så mycket utrymme har jag ingen användning för. Alltså, som sagt, ett enkelt val. Priset på båda säckarna är relativt humant. Wått & Tårrt tog 795 kronor för min. Då fick jag en pratstund med Magnus på köpet.