Jag behöver en ny kamera. Iphonekameran har många kvaliteter, som inbyggd telefon, men duger inte till sportfoto. I onsdags var jag på Drakloppet, som åskådare. Har sprungit två år i rad, men nu hade jag fortfarande hade träningsvärk i låren från i lördags. Jag och min yngsta dotter tog oss ändå ut i skogen. På den här magiskt vackra stigen tar sig löparna upp från Västhagen till toppen av Norra berget. Tyvärr lyckades jag inte riktigt fånga Taaddasaa Abarraa där han forsade fram. Han var i en klass för sig. Hängde av sig de andra direkt. Fort gick det.
Taaddasaa Abarraa är etiopisk medborgare, tävlar för IFK Umeå och bor i Sundsvall. Tyvärr får han inte uppehållstillstånd i Sverige utan måste återvända till Etiopien. Men han hoppas på att hitta ett jobb i Sverige och den vägen kunna återvända till landet. Läs mer här.
Taadasaa Abarraa såg mer eller mindre oberörd ut efter loppet. Knappt ens svettig. Han hade alldeles säkert slagit banrekord om lusten hade fallit på. Han tog den kuperade banan på 37:36. Slog bland annat Salomonlöparen Jonatan Thoresson med närmare två minuter. Säger en del. Här är alla resultat. 
Jonatan Thoresson hade en tuff kväll i Sundsvall. Den 25-åringe, omskolade skidåkaren från Östersund, fick se sig slagen av överlägsne Taadassa Abarra med nästan två minuter och blev även avhängd av elitskidåkaren Anders Svanebo, kusin till Andreas Svanebo, från Stockvik, Sundsvall.
Jonatan Thoresson.

Visst känner jag att lusten att springa är tillbaka. Det var tufft i lördags, men i går spratt det till i kroppen igen när jag läste nyhetsbrevet från Fjällmaraton. Jag vill dit igen. Trailkungen Andreas Svanebo avstod Drakloppet i onsdags. Kanske för spara kraft till på lördag. Då ska han försvara sina titlar från Axa Fjällmaraton, där han är obesegrad och har banrekord. Förste utmanare är Anders Kleist, 33-åringen från Kolmården. Han verkar kaxig och har dragit en lans på sin blogg. I Vålådalrn har han redan slagit banrekord upp till Ottfjället. Tungt, men nog har han en del att bevisa. Hittills har han mest bevisat att han har en större trut än Andreas Svanebo. Samtidigt kanske det blir norrmannen Eirik Haugsnes som tar hem alltihop. Bevisligen är han bra i uppförslut. I Drakloppet var det annars Emelie Forsberg som skänkte stjärnglans. Världsmästarinnan i Skyrunning är ödmjuk. Vi såg till att hon fick skriva autograf åt min dotter och att jag fick ett tillfälle att fråga om loppet. Snabbt var det, konstaterar hon. Emelie Forsberg springer numera främst ultralopp och lopp på extrem höjd. Fort gick det ändå i onsdags och hon vann förstås damklassen. 

Emelie Forsberg och tvåan i damklassen på 10 kilometer, Maria Lundgren.
Vann jag?
Emelie Forsberg signerar mitt anteckningsblock.
Hon ser nästan alltid glad ut. Gäller båda i det här fallet. En gåva.

Annars var den stora begivenheten i onsdags att heja fram Karin i mål. Inte alls med samma intensitet som hon och tjejerna lyckades uppbringa vid min målgång i Vålådalen. Men vi gjorde så gott vi kunde. Karin slog sitt personliga rekord i loppet över 6,5 kilometer. Starkt.

Heja Karin!
Ja, kom igen!
Snyggt!
Karin, Anna och Johanna.